Det har rullat på skapligt…
Del 1
Än är inte år 2009 till ända, även om fotbollsåret är över. Ja, ja – jag vet att futsalen är som
livligast just nu, men det var om fotboll det skulle handla…
För den östgötska damfotbollen blev det ett historiskt år. För att IFK Norrköpings damlag återuppstod efter en 30-årig vila i graven? Eller för att Kenty fick ett nytt lag i damettan efter det som bytte skepnad till säsongen 2004? Det var dit vi ville komma – till Linköpings FC, som blev svenska mästarinnor för allra första gången. Förra säsongen, 2008, var det ganska nära att det gått mot SM-guld om nu inte nerver, storsjabbel och något som heter AIK satt käppar i hjulet..
LFC tog hem rubbet detta år: Supercupen, Svenska Cupen och SM-guldet i Damallsvenskan, i realiteten genom att klå upp samma lag, Umeå IK, tre gånger. Umeå fick bittert erfara, att inga träd växer upp i himlen, inte ens i ”Björkarnas stad”.
Säg den glädje som varar beständigt. Att bli bäst i Sverige och behålla alla sina stjärnor går inte längre, inte när utländska klubbar och ligor nosat upp våra färgstarkaste spelare. Hetast på marknaden var Caroline Seger, som stod högst upp på önskelistan för Philadelphia i amerikanska WPS. Därefter kunde LFC bara konstatera hur Jessica Landström, Kosovare Asllani och Sara Larsson packade sina Amerikakoffertar. Till detta kom att en ytterback samt andramålvakten försvann av olika skäl.
När detta skrivs letar Mästarlaget intensivt efter en ny tränare. Var hittar man någon som kan upprepa det som den geniförklarade Magnus Wikman gjorde i år? Det måste dessutom handla om en förmåga som garanterat stannar i minst två säsonger. För det är klart som korvspad, att för att nå nya framgångar kan man inte byta tränare som man byter kalsonger!
Någon smekmånadssäsong i Söderettan fick inte Linköping Kenty DFF uppleva, om man nu hade trott det. Med sin dynamiske huvudtränare, Jens Wisén, och ett koppel starka nyförvärv kunde dock LKDFF klara eldprovet med nöd och näppe. Det blev lite ”Liseberg” över liret – lika mycket som det dippades kunde det nå svindlande höjder, som i drabbningarna med suveräna Jitex, som man hade på gaffeln i bägge mötena men inte lyckades sluka.
2010 är siktet högre ställt, givetvis, men utan oklädsam kaxighet. Vassa nyförvärv strömmar in, bland annat Söderettans skyttedrottning, Erika Petersson. Även om första året är svårast i en högre division så blir det inte heller nästa år vänskapsmatcher precis mot Stattena, Vittsjö, Öster och de arga rivalerna från Värmland, Mallbacken och QBIK.
- Rufus
Än är inte år 2009 till ända, även om fotbollsåret är över. Ja, ja – jag vet att futsalen är som
livligast just nu, men det var om fotboll det skulle handla…För den östgötska damfotbollen blev det ett historiskt år. För att IFK Norrköpings damlag återuppstod efter en 30-årig vila i graven? Eller för att Kenty fick ett nytt lag i damettan efter det som bytte skepnad till säsongen 2004? Det var dit vi ville komma – till Linköpings FC, som blev svenska mästarinnor för allra första gången. Förra säsongen, 2008, var det ganska nära att det gått mot SM-guld om nu inte nerver, storsjabbel och något som heter AIK satt käppar i hjulet..
LFC tog hem rubbet detta år: Supercupen, Svenska Cupen och SM-guldet i Damallsvenskan, i realiteten genom att klå upp samma lag, Umeå IK, tre gånger. Umeå fick bittert erfara, att inga träd växer upp i himlen, inte ens i ”Björkarnas stad”.
Säg den glädje som varar beständigt. Att bli bäst i Sverige och behålla alla sina stjärnor går inte längre, inte när utländska klubbar och ligor nosat upp våra färgstarkaste spelare. Hetast på marknaden var Caroline Seger, som stod högst upp på önskelistan för Philadelphia i amerikanska WPS. Därefter kunde LFC bara konstatera hur Jessica Landström, Kosovare Asllani och Sara Larsson packade sina Amerikakoffertar. Till detta kom att en ytterback samt andramålvakten försvann av olika skäl.
När detta skrivs letar Mästarlaget intensivt efter en ny tränare. Var hittar man någon som kan upprepa det som den geniförklarade Magnus Wikman gjorde i år? Det måste dessutom handla om en förmåga som garanterat stannar i minst två säsonger. För det är klart som korvspad, att för att nå nya framgångar kan man inte byta tränare som man byter kalsonger!
Någon smekmånadssäsong i Söderettan fick inte Linköping Kenty DFF uppleva, om man nu hade trott det. Med sin dynamiske huvudtränare, Jens Wisén, och ett koppel starka nyförvärv kunde dock LKDFF klara eldprovet med nöd och näppe. Det blev lite ”Liseberg” över liret – lika mycket som det dippades kunde det nå svindlande höjder, som i drabbningarna med suveräna Jitex, som man hade på gaffeln i bägge mötena men inte lyckades sluka.
2010 är siktet högre ställt, givetvis, men utan oklädsam kaxighet. Vassa nyförvärv strömmar in, bland annat Söderettans skyttedrottning, Erika Petersson. Även om första året är svårast i en högre division så blir det inte heller nästa år vänskapsmatcher precis mot Stattena, Vittsjö, Öster och de arga rivalerna från Värmland, Mallbacken och QBIK.
- Rufus
